Minnen från förr..

Igår såg jag en grupp på Facebook, som hette "80-talisterna på Facebook"
Jag klickade upp den och möttes av många ord som fick mig att bli helt nostalgisk,
jag kopierade in en hel radda med saker som fick mig att dra på smilbanden till Niklas.
Han kände igen en hel del saker också..

Några exempel av det som gjorde mig varm i hjärtat..

Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt.
Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen.
Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram.
Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV.


Jag och Niklas började då prata om gamla barnprogram osv,
vi hittade endel på Youtube då, bla världens bästa sommarlovsprogram
TIPPEN. Det är det enda sommarprogrammet jag kommer ihåg, det enda som fastnade i min hjärna.. Kommer fortfarande ihåg den totala lyckan då jag fick hem den orangea kepan som det stod tippen på.
Kvällen slutade med Alfons Åberg & Bert videor.
Dessa minnen är fantastiska minnen jag aldrig vill ska försvinna.
Men idag, kom ett minne jag vill ska försvinna fortare än kvickt, då jag åkte tunnelbana och möts av en kärring, ja jag måste få säga kärring, som vi hade som hjälpfröken i mellanstadiet.
Hon heter Lillemor och hon ger mig inga lyckokänslor i kroppen direkt.
jag har två exempel.

Nummer 1
Klassen skulle på klassresa till Göteborg.
Lillemor kom på en utmärkt idé att hennes barnbarn, som var jämngammal med oss, skulle följa med på VÅR resa. Redan där. Vad tänkte dom med ? Var hon mobbad i sin skola och ville ha nya kompisar ? Hur kan man ens VILJA följa med en annan klass, från en annan skola, till göteborg, MED sin MORMOR ?! (ja jag blir upprörd..)
I alla fall, på Arlanda (vi hade tjänat massor med pengar, så vi flög tur/retur) kommer vår fröken Birgitta & denna jävla Lillemor fram till mig och meddelar att på hotellet i Göteborg kommer jag få dela rum med denna Andrea, som jag aldrig träffat. Alla andra i klassen, fick bo med någon kompis från klassen. Men jag, jag skulle bo med kärringens (nu var vi där igen) barnbarn. Jisses! Jag kommer inte ihåg attj ag var så mycket med henne alls, var mest i Filles&Tobbes rum minns jag. Kunde inte tänka mig att umgås med henne mer än att säga godmorgon och godnatt.

Nummer 2

Min morfar hade precis gått bort.
han dog på en lördag och på måndagen satt jag på plats vid min bänk längst fram i klassrummet.
Jag minns det så väl.
Fram kommer Lillemor, jag ser att hon är på väg mot mig, och hon såg inte glad ut, jag fattade inte vad jag hade kunnat tänkas gjort henne, men brydde mig inte.
"Värst vad butter du ser ut då, nästan så man kan tro någon dött!" -det är vad kärringen vräker ut sig, visst hon kanske inte hade någon som helst aning, men jag blev chockad, och bröt ihop.
Då kommer Birgitta och berättar lite tyst i Lillemors öra att min morfar gått bort på lördagen och att det inte var så konstigt om jag var nere. Då fnyser hon till (kärringen) och säger. "Jaha, men vad gör hon här då om hon är så ledsen?!"
INTE ENS ETT FÖRLÅT.

Nej, hon är inte en bra människa i mina ögon. Så då jag såg henne på tunnelbanan idag, blev jag förbannad. slängde mig ner på första platsen jag såg, med ryggen mot henne.
Men jag hann se en bra sak, hon vet inte hur man använder vare sig ögonskugga eller läppstift.
Hon såg ut som en häxa, som att hon var påväg på halloweenparty. För hennes skull, hoppas jag det var ett skämt. För det var precis så det såg ut. som ett jävla skämt. Det gjorde mig iaf liite gladare.

Tänk så långt det kan bli ibland..

Vad har ni för roliga minnen mina vänner ? Tell me :D