Varför sparade jag den inte..

Suttit och lyssnat genom rätt mycket låtar, (och skrålat med)
kom till en låt som ger mig ett helt underbart minne,
jesper, hade sett denna film på youtube, och tyckte att vi kunde göra en likadan, den blev grym.
även fast jesper tyckte jag var världens fulaste i slutet, glömmer aldrig när jocke såg den. haha
aldrig har jag sett ngn skratta så mycket.
Skulle kunna göra vad som helst för att se den igen.
men den är borta sedan många år. trist. eller hur jepp? ;p




Förövrigt har man inte mycket liv då man jobbar 7 dagar i veckan och är trött.

Australian Open

Vaknade så jag hann se lite av finalen av australian open (:
Blir tomt på nätterna utan tennisen nu, men det får gå.. ;D

När jag tittade på matchen nu kom jag och tänka på när jag var liten,
då skulle jag och mina bröder sova nere i vardagsrummet, ställa väckarklockor, för att vakna och ligga och titta på matcherna tillsammans, jag tror inte att jag vaknade en enda gång. Men att ligga i vardagsrummet mellan mina stora brorsor var hur mysigt som helst.
Jag brydde mig väl inte så mycket om själva tennisen då, bara att få vara med, var det viktiga för mig! :D


Nu ska jag väl göra mig i ordning, KALAS snart, min bror fyller 31 på tisdag, och det ska firas idag! :D
ska vara där om 1½h, så det är läge att kliva upp tror jag allt :D

Ikväll, måste jag räkna matte, ojoj. lektion imorgon. gäller att inte halka efter.

Låt som påminner om förr.

Året var 2003
Det den betydde då, betyder den än idag.

I'm not alone
No, I'm just on my own
And I, it's a little cold outside
Don't think I'll escape
Why would I escape you
Don't think I'll replace
How could I replace you

Minnen från förr..

Igår såg jag en grupp på Facebook, som hette "80-talisterna på Facebook"
Jag klickade upp den och möttes av många ord som fick mig att bli helt nostalgisk,
jag kopierade in en hel radda med saker som fick mig att dra på smilbanden till Niklas.
Han kände igen en hel del saker också..

Några exempel av det som gjorde mig varm i hjärtat..

Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt.
Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen.
Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram.
Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV.


Jag och Niklas började då prata om gamla barnprogram osv,
vi hittade endel på Youtube då, bla världens bästa sommarlovsprogram
TIPPEN. Det är det enda sommarprogrammet jag kommer ihåg, det enda som fastnade i min hjärna.. Kommer fortfarande ihåg den totala lyckan då jag fick hem den orangea kepan som det stod tippen på.
Kvällen slutade med Alfons Åberg & Bert videor.
Dessa minnen är fantastiska minnen jag aldrig vill ska försvinna.
Men idag, kom ett minne jag vill ska försvinna fortare än kvickt, då jag åkte tunnelbana och möts av en kärring, ja jag måste få säga kärring, som vi hade som hjälpfröken i mellanstadiet.
Hon heter Lillemor och hon ger mig inga lyckokänslor i kroppen direkt.
jag har två exempel.

Nummer 1
Klassen skulle på klassresa till Göteborg.
Lillemor kom på en utmärkt idé att hennes barnbarn, som var jämngammal med oss, skulle följa med på VÅR resa. Redan där. Vad tänkte dom med ? Var hon mobbad i sin skola och ville ha nya kompisar ? Hur kan man ens VILJA följa med en annan klass, från en annan skola, till göteborg, MED sin MORMOR ?! (ja jag blir upprörd..)
I alla fall, på Arlanda (vi hade tjänat massor med pengar, så vi flög tur/retur) kommer vår fröken Birgitta & denna jävla Lillemor fram till mig och meddelar att på hotellet i Göteborg kommer jag få dela rum med denna Andrea, som jag aldrig träffat. Alla andra i klassen, fick bo med någon kompis från klassen. Men jag, jag skulle bo med kärringens (nu var vi där igen) barnbarn. Jisses! Jag kommer inte ihåg attj ag var så mycket med henne alls, var mest i Filles&Tobbes rum minns jag. Kunde inte tänka mig att umgås med henne mer än att säga godmorgon och godnatt.

Nummer 2

Min morfar hade precis gått bort.
han dog på en lördag och på måndagen satt jag på plats vid min bänk längst fram i klassrummet.
Jag minns det så väl.
Fram kommer Lillemor, jag ser att hon är på väg mot mig, och hon såg inte glad ut, jag fattade inte vad jag hade kunnat tänkas gjort henne, men brydde mig inte.
"Värst vad butter du ser ut då, nästan så man kan tro någon dött!" -det är vad kärringen vräker ut sig, visst hon kanske inte hade någon som helst aning, men jag blev chockad, och bröt ihop.
Då kommer Birgitta och berättar lite tyst i Lillemors öra att min morfar gått bort på lördagen och att det inte var så konstigt om jag var nere. Då fnyser hon till (kärringen) och säger. "Jaha, men vad gör hon här då om hon är så ledsen?!"
INTE ENS ETT FÖRLÅT.

Nej, hon är inte en bra människa i mina ögon. Så då jag såg henne på tunnelbanan idag, blev jag förbannad. slängde mig ner på första platsen jag såg, med ryggen mot henne.
Men jag hann se en bra sak, hon vet inte hur man använder vare sig ögonskugga eller läppstift.
Hon såg ut som en häxa, som att hon var påväg på halloweenparty. För hennes skull, hoppas jag det var ett skämt. För det var precis så det såg ut. som ett jävla skämt. Det gjorde mig iaf liite gladare.

Tänk så långt det kan bli ibland..

Vad har ni för roliga minnen mina vänner ? Tell me :D

Westlife

Ikväll har jag legat i min säng och varit nostalgisk.
Westlife skrålar ut ut mina högtalare, jag lyssnar & inser att jag kan varenda låt fortfarande. (som alla andra låtar)
Tänker på alla konserter jag och Marie varit på, den första när vi satt uppe i taket, dom var så små där nere.
Sen blev vi större och hade ståplats. haha vad balla vi var då..
Vi höll föredrag om westlife på b-engelskan i högstadiet också. Vi hade skitkul, dom andra, med Manfred i spetsen kastade papper och buade ut oss.. haha så underbart så det finns inte.
ska ta och leta gamla papperskort från den där tiden imorgon tror jag. haha jag saknar Mörbyskolan
Marie var precis här en stund och pratade loss en snabbis. -underbara människa

westlife forever !